Det är otroligt läskigt att inte längre känna igen sig själv.
Jag vet inte vem jag är.
Får se vad jag bestämmer mig för i morgon,
om jag ska börja låtsas vara glad i skolan för att komma igenom det lättare,
och sen låta allt rasa när jag är själv.
Jag hoppas på sömn inatt och att krampen är borta tills i morgon.
måndag 9 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar