tisdag 13 oktober 2009

Ber om ursäkt att jag inte håller mallen

Ska försöka förklara och skriva av mig men inte på ett övertydligt sätt..

Jag fick ett samtal, en kvinna ringde upp mig och presenterade sig,
vem hon var och vad hon ville.
När jag hade hört det visste jag direkt att det var Jonas som fixat det här.
Hon skötte delen med att prata mest under hela samtalet.

Jag kan anta att Jonas har bett henne kontakta mig för han tycker jag har fel syn på saker.
Att jag träffar folk för fel motiv och att jag gör saker som jag kanske inte innerst inne vill.
Men som jag gör. Inte mot min vilja, men jag använder det på fel sätt och ger det för lätt..
Jag vet redan det.. Jag skämtar nog mest om det för jag mår inte dåligt över det så.
Men visst, om jag ska tänka på det riktigt mycket så är det kanske inte normalt.
Det känns inte som en stor grej för mig, och det tycker jag är riktigt tragiskt..
Men så har det blivit.. Som sagt så använder jag det på fel sätt..

Hur som helst, samtalet var riktigt trevligt och jag blev förvånad över hur bra den här kvinnan
verkade vara. Jag som tidigare idag på tåget pratade just om sånt här med T och L. 
Men sen efter en stund kommer vi in på en del rätt jobbiga saker, och hon var väldigt mån
om hela tiden att om jag orkade ta lite snabba stories på telefon osv osv.

Sen vänder samtalet helt och hållet. Hon börjar prata statistik, vad som är "normalt" etc.
"det brukar ta ca 8 månader tills man är över det",
"man brukar vara helt över det efter ca 1 år" ,
"det normala är att man accepterat det och gått vidare efter 8 månader", 

"att inte du gjort det vet jag inte vad det beror på, men kan tänka mig att det är trots från din sida"


...Jag satt helt tyst i telefon och sen bara brast det totalt. Att det skulle vara trots från min sida?!
Nej för jag har ju inte försökt, jag och Johan kämpade ju inte allt vi orkade,
Jonas gör ju inte alls något just nu?

Jag kan inte ens skriva allt hon sa för jag blir bara så jävla förbannad. Riktig jävla bitterfitta..
Och hur kan man som sån sitta och säga sånt? Till mig i telefon?
Förstår ingenting.
Jag kommer inte ens ihåg vad jag skrek till kärringen..
Kort efter ringde jag Jonas och bad han lägga av nu.

Har hänt ett par gånger att folk runt om trott att de hjälper om de fixar hjälp från annat håll.
Jag lackar sönder och det gör inte saken bättre. Inte på något sätt.
Så att hålla på att gå bakom mig och tro att man hjälper funkar inte. Tvärt om. Jag lär nog hata dig då.

Jag vet mina problem,
jag har suttit på möten, jag har hört det mesta.
Jag är inte fucked på det sättet.
Jag är mycket väl medveten.

1 kommentar:

  1. fan vad arg jag blir! KÄRRINGFITTA! det är väl olika från person till person. jag har till exempel inte kommit över pappa helt heller. FAN!

    jag stöttar dig i allt du gör. och tänker på dig mer och mer för var dag.

    <3

    SvaraRadera