Ge mig piller...

...så jag kan somna


Ligger och tänker på det jag gjorde och var med om idag.
Det är verkligen inte lätt.. Det här är hemskt.
Orkar inte heller hålla humöret uppe,
eller jo jag håller det uppe men jag orkar inte
för det blir så svårt direkt när jag är ensam..

Ligger i sängen och känner i hela kroppen att jag inte kommer somna inatt.
Jag tror inte jag får mera än någon timmes sömn.
Jag har ångest för allt. Inte minst skolan. Känner mig retard och efter.
Som om att jag inte passar in. Lite som "vad fan gör du här?"..

Sen allt annat som stör.
Att behöva se den människan idag.
Att höra allt skit som kommer från han och andra.
Hur mycket ska man orka.

Sen småsaker...
Ingen som skriver något fint på msn.
Mobilen har vart tyst..
Alltid jag som ska skrika och be om tröst.
Alltid jag som ska höra av mig..
Det kommer aldrig något random fint när jag behöver det som mest..
Fan vad jag hatar när det är tyst.
Känner mig så jävla ensam och bortglömt så det är sjukt.
Fast jag vet att jag inte är det...
Men just nu är jag så lost och dränkt i tankar och skit så jag behöver något..