måndag 8 juni 2009

it hurts, it rips, it burns

Jag vet att jag sa att jag hade skäl. Men jag börjar tro att jag har inbillat mig. Eller, att jag velat tro annat än det som stämmer. Nu när körkortet är klarat kommer allt upp, allt som jag inte velat tänka på för jag har lagt ner så mycket själ och energi på att klara kortet.

Att jag sa att han var tråkig, jag tror jag tänkte att jag skulle vara samma person som jag var för två år sen innan jag träffade honom om vi gjorde slut. Jag tänkte inte på att jag kanske ändrats, jag kanske blivit tråkig? Det är inte heller bara tankar för att det är sent, det är allt jag tryckt undan. Jag tror inte jag ville riktigt fatta att jag hade någon som brydde sig så mycket om mig. Jag tryckte bara bort honom mera och mera ifrån mig och blev irriterad på honom så han skulle sluta bry sig om mig. Även fast jag aldrig tyckt illa om honom. Inte alls. Tvärt om.
Jag har förlorat en person jag älskar på grund av mig själv. Grattis.. känn dig som skit.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar