Men sen jag var 12 år har jag sagt att efter studenten, då börjar mitt liv, då vill jag gå vidare och vara själv. Inte vara två personer, utan en. Själv. Jag har tänkt så sen jag var liten. Och nu var jag tvungen att göra det här för mig. Man kan inte tvinga sig enbart för att vara snäll och inte göra den andre ledsen. Livet är såhär, jag vill honom inget illa och hoppas allt i hans väg går bra.
Det här var för mig. Och det känns rätt. Jag är 19 år och livet har bara börjat. Allt varar inte för evigt. Allt har sin tid, som min pappa säger. Jag vill inte ha "åh nej vad tråkigt", "åh nej vad synd det är om dig" och massa sad faces. Det finns de som har det värre. Det var mitt val. Jag har gjort mitt val. Det är inte synd om någon.
Tack syster. Tur att hon var här. Hon sov men jag väckte henne. Hon är bäst. Utan henne den här helgen hade jag inte klarat det. Hon åker tyvärr i morgon kväll, men helgen har vart bäst. <3
Nu blir det mera Gilmore Girls och sen ska jag förhoppningsvis äntligen få mig a good night sleep utan mardrömmar och ångest. Puss mina fina människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar